Tjejlumpen?!

Jag hörde att att vara aupair även kallas för "tjejlumpen" och det är fanimej SANT! Jag ska inte sticka under stolen att det är J*¤?!@ ligt tufft att hoppa in i en familj och vara någonsorts "låssasmamma". Charlie säger upprepade gånger att han inte tycker om mig, inte vill leka med mig, att jag kan stanna hemma nästa gång han och alla andra utom jag går på resturang tex.. huuu dessa hotfulla barn. ;) Nä men det tar faktiskt hårt ibland, speciellt första gången han sa att han inte tyckte om mig. "I DON'T LIKE YOU!" skrek han rakt i ansiktet på mig då kom tårarna. Men nu är det mer antingen: "Jaha, säg till när du tycker om mig igen så kan vi leka då?" Eller: "..... lilla skitunge....." Jag tar inte längre till mig det när han säger så.

Linneas Tipslista:
Det värsta är när ingen lyssnar eller alla skriker eller när alla vill göra olika saker. Men jag har lärt mig lite olika knep:
MIMI: - När hon har sitt värstahumör och är helt rödgråten = brukar jag ta med henne ut och kolla på träd och blommor, och hon älskar det! Det har ALDRIG misslyckats.
            - När hon skriker i bilen = sjunger jag för fullahalsar Byssanlull och tillslut somnar hon och jag får gå på halstabletter resten av dan men det är det värt.
CHARLIE: - Tvättstugan. Jag lyfter honom till tvättstugan när han är så upprörd att han inte varken ser eller hör mig. 3 minuter kommer han fram och är världens ängel.
OLLY: - Fotboll! Spela fotboll och han lever på moln.
ALLA: - Ta med alla ut, spela fotboll med olly samtidigt som jag bär på mimi eller sätter henne i en gunga och puttar på mellan målen, och kasta en tennisboll med Charlie eller ropa "ooooh goood jump" När han springer runt och hoppar ifrån allt han kan klättra upp på.

Något som jag tycker är jättetufft är att det är inte är olagligt med barnaga här. Min familj använder sig inte av träsked som andra familjer här omkring men de kan snärta till dem eller ge barnen smisk. Jag tycker inte det är okej någonstans! Det ger inga blåmärken eller så, och de är inte som i filmen Onskan när låssaspappan tar till skärpet när han inte får bra betyg. Men jag tycker ändå att det är fel. De råder mig inte att göra det men de anser att det är bra om jag skulle göra det. Men jag skulle ALDRIG göra det! Det är mot hela min moral. Jag skulle avsky om min mamma eller pappa hade uppfostrat mig på det viset. Och de är bara barn, ska de lära sig att det är okej? NEJ det är bara inte okej. NÄ, nu får det vara nog att skriva om detta.

HUH vad vill jag med allt detta negativa skrivandet om hur jobbigt allt är. Jo jag förstår att trötta småbarnsföräldrar kan vara trötta ibland! Och det är inte jobbigt helatiden mestadels är det jätteroligt och jag tycker så mycket om barnen. De blir som mina egna, eller, nä, mer som småsyskon. Familjen ligger nära hjärtat och jag har redan börjat tänka på hur himla jobbigt det kommer bli att säga hejdå och lämna dem och alla andra släktingar och vänner här omkring när jag åker hem igen... AJA JAG HAR DET BRA, SUPERMAGA JÄTTE NAJS OCH TÄNKER INTE BÖRJA SKÄRA AV MIG HANDLEDERNA FAST DET KAN SKE LÅTER SÅ NU ;) 

Kram & Puss

(och en extra hälsning till min kära underbara mormor och en stor KRAM skickar jag nu från Cobram till Ljusdal)